Har du råd att bli gammal?

Har du råd att bli gammal?

Kalkyl. Med ökande ålder sjunker ofta pensionen, medan utgifter och avgifter stiger. Det är lätt att skygga för den heta frågan: Hur sjutton ska jag få det att gå ihop?

Är du förberedd för resten av ditt ekonomiska liv?

För att kunna svara måste man veta mer om hur de kommande decenniernas ekonomiska verklighet blir för Sveriges seniorer. Men i en tid då ledande politiker hukar för obekväma, hårdföra och kanske brutala besked, och när väljarna ser ut att bestraffa varje europeisk regering som sänker förmånsnivåer och höjer pensionsåldrar blir det svårt att få klara, långsiktiga besked från de folkvalda.

Rekordgenerationen är och förblir en gyllene parentes. Den grupp på 1,5 miljoner svenskar som är födda mellan 1944 och 1955 är inte mer än 15 procent av befolkningen men äger kanske 40 procent av landets samlade tillgångar. Det går inte att toppa för någon annan generation. Rekordgenerationen hade turen att leva i en tid då fastigheterna ökade i värde samtidigt som räntesubventioner och inflation smälte ned de egna lånen till nästan noll. Hokus-pokus – på en kvarts livstid blev många av dem miljonärer.

Alltså måste perspektiven för framtiden förändras i grunden: Dagens unga pensionärer, och de blivande, behöver göra ett rejält omtag på sin privatekonomiska framtidskalkyl. Den måste bygga på eget ansvar i form av sparande, hög betalningsvilja för den kvalitet man förväntar sig att få och en realistisk nedväxling av ett dyrt boende med frikostiga livsstilar till betydligt mer minimalistiska lösningar och vardags-vanor.

Detta om man får tro experternas råd och politikernas antydningar. Så vad är då rätt saker att göra, och när bör de göras, för att få det bästa möjliga livet som åldrande pensionär.