Presentationen är lättsamt uppbyggd och innehåller flera filmsekvenser. Materialet anpassas till elevernas ålder och hur mycket tid som skolan kan avsätta.
Vi vill ge ungdomar ekonomipejl
Ämnet privatekonomi är obligatoriskt inom Samhällskunskapen i gymnasieskolan sedan 2011 i Sverige, vilket visar på hur viktig kunskap om detta ämne blivit. Allt fler beslut läggs på individen och det krävs ett allt större engagemang i ekonomiska frågor. Vi på Nordea vet att det finns ett stort behov av att lära unga mer om ämnet privatekonomi, för att de ska bli mer kunniga och undvika ekonomiska fallgropar.
Därför erbjuder Nordea kostnadsfria lektioner för ungdomar i åldern 13-18 år. Föreläsningarna syftar till att lära unga mer om ekonomins grunder och hur man sköter sin privatekonomi. Lektionerna hålls som klassrumsdiskussioner med olika övningar, samt en inbjudan till ett uppföljningstillfälle för att lära sig mer. Initiativet genomförs av frivilliga medarbetare som till vardags arbetar på Nordeakontor runt om i norden. Läs mer på Nordeas hemsida
Bra jobbat av Nordea för ungdomar:
torsdag 18 juli 2013
Nordea: Vi lär ungdomar om privatekonomi
Ekonomipejl kallas Nordeas satsning för att ge elever på högstadiet och gymnasiet lite mer koll på sin privatekonomi. Där pratar man om grunderna i privatekonomi, varför det är bra att försöka spara pengar och inte skuldsätta sig för högt. Föreläsningen berör också Riksbankens och bankernas roll i samhället. Eleverna får veta hur mycket det kostar att bo hemma, vad man ska tänka på när man flyttar hemifrån och hur viktigt det är att betala sina räkningar. Presentationen är förstås helt neutral och det diskuteras inte om specifika produkter eller tjänster.
Presentationen är lättsamt uppbyggd och innehåller flera filmsekvenser. Materialet anpassas till elevernas ålder och hur mycket tid som skolan kan avsätta.
Vi vill ge ungdomar ekonomipejl
Ämnet privatekonomi är obligatoriskt inom Samhällskunskapen i gymnasieskolan sedan 2011 i Sverige, vilket visar på hur viktig kunskap om detta ämne blivit. Allt fler beslut läggs på individen och det krävs ett allt större engagemang i ekonomiska frågor. Vi på Nordea vet att det finns ett stort behov av att lära unga mer om ämnet privatekonomi, för att de ska bli mer kunniga och undvika ekonomiska fallgropar.
Därför erbjuder Nordea kostnadsfria lektioner för ungdomar i åldern 13-18 år. Föreläsningarna syftar till att lära unga mer om ekonomins grunder och hur man sköter sin privatekonomi. Lektionerna hålls som klassrumsdiskussioner med olika övningar, samt en inbjudan till ett uppföljningstillfälle för att lära sig mer. Initiativet genomförs av frivilliga medarbetare som till vardags arbetar på Nordeakontor runt om i norden. Läs mer på Nordeas hemsida
Bra jobbat av Nordea för ungdomar:
Presentationen är lättsamt uppbyggd och innehåller flera filmsekvenser. Materialet anpassas till elevernas ålder och hur mycket tid som skolan kan avsätta.
Vi vill ge ungdomar ekonomipejl
Ämnet privatekonomi är obligatoriskt inom Samhällskunskapen i gymnasieskolan sedan 2011 i Sverige, vilket visar på hur viktig kunskap om detta ämne blivit. Allt fler beslut läggs på individen och det krävs ett allt större engagemang i ekonomiska frågor. Vi på Nordea vet att det finns ett stort behov av att lära unga mer om ämnet privatekonomi, för att de ska bli mer kunniga och undvika ekonomiska fallgropar.
Därför erbjuder Nordea kostnadsfria lektioner för ungdomar i åldern 13-18 år. Föreläsningarna syftar till att lära unga mer om ekonomins grunder och hur man sköter sin privatekonomi. Lektionerna hålls som klassrumsdiskussioner med olika övningar, samt en inbjudan till ett uppföljningstillfälle för att lära sig mer. Initiativet genomförs av frivilliga medarbetare som till vardags arbetar på Nordeakontor runt om i norden. Läs mer på Nordeas hemsida
Bra jobbat av Nordea för ungdomar:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag är skeptiskt till sånt här när det utförs av en bank. Hade det varit en organisation eller annat så hade jag kunnat förstå. Finns definitivt en baktanke med det här ur Nordeas synvinkel
SvaraRadera"frivilliga medarbetare" Hur frivilligt?
Du är skeptiskt:
SvaraRaderaDet är förstås viktigast att kunna något om sin egen ekonomi. Lär man sig spara på ett smart sätt och hålla reda på sina inkomster och utgifter kan man ha stor glädje av sina pengar även om det kanske inte är så mycket till en början.
Att spara ger trygghet för framtiden. Om jag skulle behöva så har jag..."4 av 10 har problem med sin ekonomi" Den lilla skulden är plötsligt stor. Hur kunde mobilräkningen bli så dyr? Vad kostar det egentligen att umgås via mobilen? Det senaste, att ta lån via mobilen kan vara frestande men har du råd?
Men det är inte bara mobilen som kostar. Det kanske är dags att flytta hemifrån och då kommer fler frågor. Vad är en bunden ränta? Vad är det för skillnad mellan att gifta sig och att vara sambo? Hur ska jag få pengarna att räcka? Vilka försäkringar behöver jag? Vad har jag egentligen för rättigheter och skyldigheter?
Att det finns ett problem med ungas privatekonomi kan vi konstatera men skall en bank som dessutom står för många av de tjänster som vi är beroende av för att kunna ta lån, skaffa bankkort, lönekonto, genomföra upplysningen i en miljö där unga kan vara påverkade?
SvaraRaderaKan en ung 13 åring avgöra vad som är faktiska fakta eller möjligen ett inlägg för att gynna banken som sådan? Vem ser till att det verkligen håller sig till dom parametrar som banken utger sig för att hålla sig till.
Att det behövs är ingen frågan om men tycker du fortfarande att nordea är rätt aktör att utföra den?
Rätt eller Fel att nordea är rätt aktör, "det är ett problem nu" Skola och ekonomi har ett nära samband. Allt fler forskare pekar på grundutbildningens avgörande betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. I utvecklade ekonomier betyder kompetens hos befolkningen allra mest som tillväxtfaktor. Skolan är inte bra idag därför ser vi de här problemen.
SvaraRaderaDetta framhålls också i flera utredningsrapporter som har kommit under senare tid. Där pekar man på att det finns brister som det är viktigt att rätta till om Sverige ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft.
OECD:s senaste översikt om Sverige ägnar ett kapitel åt utbildning och ungdomsarbetslöshet. Man pekar på relativt svaga skolresultat i matematik och naturvetskapliga ämnen, liksom att svenska ungdomar tar en lång paus mellan gymnasiet och övergången till högre utbildning eller jobb.
Finansdepartementets långtidsutredning, LU 2008, är inne på liknande spår, när man betonar att närmare 30 procent av landets 20-åringar saknar slutbetyg från gymnasiet och att många av dem sedan får svårt att hitta jobb. Följden blir en alltför liten tillgång på kvalificerad arbetskraft.